Mark 15

Loma gapmangalen an ŋeŋaŋ ŋen Zudia msalen matatan kwitnaŋ Pailet ekmagen wati mebien

(Matiyu 27:1-2, 11-14; Luk 23:1-5; Zân 18:28-38)

1Msat msasâgât tapmme sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ma sesewat mka temaŋgalen an damuŋ notnaŋ ma zii zet zikat indanda an ekŋenaŋ ondekti, “Zisas zigok msasenup,” zemti zembiliwati am notnaŋaŋ Zisas tek katikŋaŋaŋ betnaŋ zamti amobotnaŋ Pailetmagen wapmepme 2Pailelaŋ Zisas yaŋkwesimti zeye, “Geŋ penaŋ Zuda am ekŋengalen Amobotnaŋ manik?”

Zeme Zisasiyaŋ zeye, “Zet penaŋ ke zenikmak.”

3Âpme sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ekŋenaŋ zet dâsuki zet sambe sekŋanen bemzewien. 4Kegok zeme Pailelaŋ yaŋkwesiye, “Am sambeyaŋ gâgât bemzenze zet sambe tazeip. Âpme geŋ ekŋengat zelin dopmaŋ ŋen gilik zenzeyelen mtatnik ma yek?”

5Yaŋkwesime Zisasiyaŋ dopmaŋ ŋen ku gilik zem zeyeyepmti Pailelaŋ nâmtemtem penaŋ mpeye.

Pailelaŋ Zisas gakikiyet zemdelaŋ zempeye

(Matiyu 27:15-26; Luk 23:13-25; Zân 18:39-19:16)

6Nup kan kataŋ Aŋgalalaŋ Kendo matakwatemienen amobotnaŋ Pailelaŋ am mka katikŋaŋgatnaŋ ŋen amnaŋ zetnaŋ zemdelaŋ zempeme makwawetan. 7Kogogapm an notnaŋ ekŋenaŋ gapmanmak kasa mwati am notnaŋ indome gakiwien keyepmti an ekŋen ke indatimti mka katikŋaŋ meindewien. Ekŋenmagengatnaŋ an ŋen kwitnaŋ Balabas egaŋ kegogak kasaen meti am notnaŋ indoye keyepmti mka katikŋan ilinsakwep met indeme matatemien. 8Âpme am sambe penaŋaŋ Pailetgalen mka solonan koondakti Pailetgat nup kan kataŋ Aŋgalalaŋ Kendoen mamtan keyet kataŋ mimiyelen yaŋkwesiwien. 9Yaŋkwesime egaŋ zeye, “In neŋ Zuda am ilinaŋgalen Amobotnaŋin nâmpema inmagen kokogalen nâip?” 10Amobotnaŋ Pailet egaŋ sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ekŋenaŋ Zisasiyet keŋ kuku mti pien wakolo e nâmtatiyepm kegok indayaŋkwesiye.

11Âpme sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ notnaŋ ekŋenaŋ am ke tabien ekŋengat keŋin walatindemti zewien, “In Zisasiyet munduman Balabas zempeme kwatotogat,” zeseip.

12Zeme Pailelaŋ ewe indayaŋkwesimti zeye, “In Zuda am ilinaŋgalen Amobotnaŋin, ek neŋ zigok msasayet nâip?”

13Indayaŋkwesime ekŋenaŋ ŋagak palen zewien, “Tewen kumasasok peme gakik!”

14Zeme Pailelaŋ indayaŋkwesiye, “Egaŋ kwileki yom mgeyepmti tewen kuseip?”

Yaŋkwesime ekŋen sambeyaŋ kwizet ŋagak ewe mti zewien, “Tewen kumasasok peme gakik!”

15Kegok zeme Pailelaŋ am ekŋen keŋin mme oloŋen bembeyelen nâmti Balabas nâmpeme ekŋenmagen mege. Mti Zisas zemdelaŋ zempeme Pailetgat mulup anene ekŋenaŋ sindiwaŋ witikti tewen kumasasok pepeyet kasa kuku ekŋengat belinan bemindeye.

An kasa kuku ekŋenaŋ Zisas sekŋeyak igak igak msawien

(Matiyu 27:27-31; Zân 19:2-3)

16Kasa kuku an notnaŋ ekŋenaŋ Zisas wati Pailetgalen mka teman meti kasa kuku an notnaŋ indakumtetime 17kopmâpme ekŋenaŋ melakandu ŋamaŋ amobotnaŋaŋ mamunduŋmamtemien keboŋaŋ Zisas munduŋpewien. Ma amobotnaŋaŋ bunduŋ mamunduŋmamtemien keyet sesepmaŋ ekŋenaŋ sepmeŋ muŋgumti ŋokŋanen munduŋpewien. 18Munduŋpemti yaŋbem kwizet kaliaŋ msamti zewien, “Zuda ekŋengalen Amobotnaŋ geŋ ewe gakikipiŋ kan teepmaŋ mamambanik!” 19Zemti puŋ kasetnaŋaŋ ŋokasetnanen somti zawagaŋ wasakpemti belak segaŋ etaŋ dâsuki beke pedondom samti zemsesewatpewien. 20Ekŋenaŋ mobotnaŋ ma pep kegok tapmsaneti kasa kuku ekŋenaŋ Amobotnaŋgalen melakandu munduŋpewien. Ke guluŋpemti ikŋaŋgalen itnaŋaŋ keyaŋ ewe gilik ze munduŋpemti tewen kumasasok pesâgât wapmebien.

Zisas tewen kumasasokpewien

(Matiyu 27:32-44; Luk 23:26-43; Zân 19:17-27)

21Selen mepmambe an ŋen aikbien kwitnaŋ Saimon ek Aleksandia ma Lupus egegat biwit. Ek Apelika msalengatnan mkaŋaŋ Sailini keyetnan koti Zudia msalen ke mamtan, an keyaŋ Zelusalem mka teman mesâgât tapmepmaŋgeyaŋ selen ke aikti Zisas ku masasokpepeyelen tepmaŋ ikŋaŋ pumti taolat kopmaŋge ke mukulem mti pupuyet ze kaŋkaŋ 22mpeme pume Golgata kalaŋan mowesât mowebien. Golgata kwit keyet yaŋaŋ “am ŋokanziŋaŋ ekŋengalen mundum.” 23Kalaŋ ke moti Zisas tambuŋan 9 kilokgat tewen masasokpemti gwilimaŋ kumpewien mti sindem temaŋ ku nânâyet nâmti wainmak sakokolokgalen munziŋ kaŋkaŋaŋmak lelimti sawienaŋ egaŋ niniyet wisat mge. Âpme kasa kuku an ekŋenaŋ kwitnaŋ kwitnaŋaŋ gulum m timti maŋge kwep bemti nanzaŋ guluk gilik mti an kwiyaŋ nanzaŋ omba kum timti kataŋ saŋgum melakanduŋaŋ kwep kwep tiwien. 26Kumasasokpemti tep keyet palen meluwaŋ kapigok kumpewien,

“AN KAPI ZUDA AM EKŊENGALEN AMOBOTNAŊ.”

27Kan keyegak am indomti milawalin kambu matimtemien ekŋenmagengatnaŋ an zut ŋen Zisasiyet betnaŋ penaset ma alomeset kumasasok idewien. 28[Kegok mme Kawawaŋgalen zet zapat itnaŋan meluwaŋ pigok mimiŋaŋ ke penaŋaŋ sokbeye, “Ekŋenaŋ ek am bekanaŋ egetmak temakwep tusumti indowien.” ]

(Aizaya 53:12)

29Âpme amnaŋ selen mebekoti Zisas ekti tete pulet msamti zewien, “Anbeŋgwa egit! Geŋ Zelusalem sesewat mka temaŋ beke asekti kasup tugat keŋanen etaŋ walasât manzenik wan geŋ gitaŋgat sekdi mukulem mpemti tewengatnan palam kwatot!”

31Naman ekŋen sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ma zii zet zikat indanda an ekŋenaŋ ilinak zenâ zenâ mti zewien, “An kapiyaŋ am notnaŋ ŋep mamukulem miindeinaŋ naman ikŋaŋgat sekŋaŋ ŋep ku mukulem mpen. 32Ek Kilais Islael am ningalen Amobotnaŋ penaŋ mamain beme tep ke pemti kwatopme ekti egat penaŋ nâmkiŋpesenup.” Zeme an zut tewen ilinsakwep kumasasokindewien egelaŋ kegogak zemtalalat zet zewun.

Zisas gakiye

(Matiyu 27:45-56; Luk 23:44-49; Zân 19:28-30)

33Tewen ke kumpeme anzam tatnepeme meti msat tinsutnan penaŋ 12 kilok beme kasup zikatnaŋ sop kume tambumbuyaŋ msat kataŋ sumuŋ tatnepeme gasiyet 3 kilok beye. 34Kan keyegak Zisasiyaŋ Zuda zeleset kwizet pigok kuye, “Eloi, Eloi, lama Sabaktani?” Zet keyet yaŋaŋ kapigok, “Kawawaŋŋ, Kawawaŋŋ, kwilekiyet bamkumnenik?”

35Kwizet kegok kume, am notnaŋ sokŋanik tabienaŋ nâmti pigok zewien, “Nâip, Zisasiyaŋ golaŋ zenze an Ilaizayet kwizet takun.” 36Âpme Zisasiyaŋ eyak geyak temaŋ tatime an ŋenaŋ winde bemti met kwileki ŋen yembem nemboŋ ke mti wain tu akŋaŋ keyet keŋan peme topme mkwat puŋ kasetnaŋ palen zampemti Zisas same beseseyet nâmti mge. Mti zeye, “Yegat kame nin belak tati ekmann golaŋ zenze an Ilaizayaŋ kot mukulem mpesem manze ekne!”

37Kegok tazeme Zisasiyaŋ kwizet temaŋ kumti keyegak gakiye.

38Kan keyet Zelusalem sesewat mka temanen saŋgum teepmaŋ mapeme totatatnaŋ keyaŋ gwaengatnan yaŋbem endelepeme mane mane tot yaŋaŋ baen endelet delaŋ zemti metat kotat mge. 39Âpme kasa kuku ekŋengat ŋeŋaŋinaŋ taekme Zisasiyaŋ gakime Golgata kalaŋan mâkinaŋ ma kwitnaŋ kwitnaŋ sambe notnaŋ ke sokbeme ekti zeye, “Penaŋ sukwep an kapi Kawawaŋgat Nemuŋaŋ penaŋ!”

40Imbi notnaŋ ekŋenaŋ kegogak beŋanik tati Zisas ekti timti tapmambien. Imbi ekŋen keyet kwilin: Malia Maktala mkaengatnan ma Malia Zems nemba zomolim ma meniŋaŋ Zoses egegat mamit ma imbi ŋen Salome ekŋen kegogaŋ tapmambien. 41Zisasiyaŋ Galili msalen mamtanen kan keyet imbi ekŋen ke ma imbi notnaŋ ekŋenaŋ mâpmamti mukulem mammpemtemiengapm Zisasiyaŋ Zelusalem mkaen kopme ekŋenaŋ keyegak mâti kobien.

Zisas sekŋaŋ nanzaŋ enzuŋaŋen bewien

(Matiyu 27:57-61; Luk 23:50-56; Zân 19:38-42)

42Zuda ekŋengalen kâtnânâ kan sokŋan beme weyeyaŋ mulup mimi kan keyet Zosep Alimatia mkaengatnan an keyaŋ koti amobotnaŋ Pailet egat zikatnan nâmtalati kiŋgagapiŋ motati Zisas sekŋaŋ nâmpeme mâtâpmti mebembeyet yaŋkwesiye. Zosep ek Zuda an ŋeŋaŋ ekŋengalen maŋgeengatnan an notnaŋ ekŋenaŋ ek kwizet buŋamaŋ temaŋgapm egat nâme mobotnaŋ mambemtan. An keyaŋ Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama eegat damuŋ matatan. 44Egaŋ mezeme Pailelaŋ sakwep gakip zemti nâmtemtem mti kasa kuku ŋeŋaŋgat zeme kopme yaŋkwesiye, “Zisas ilak gakip?” 45Yaŋkwesime, “Egaŋ ilak gakip,” zeme nâmti Zosewaŋ sekŋaŋ mmet sumen bembeyet 46nâmpeme Zosewaŋ met saŋgum satnaŋ ŋen kwitimti met Zisas sekŋaŋ tewengatnan mpeme topme saŋgum satnaŋaŋ sumuŋti am sum nanzaŋ ŋen kakalim pepeŋaŋ keyet enzuŋanen mebepemti nanzaŋ temaŋ ŋen mewililipemetot aimboŋaŋ bekek tage. 47Malia Makdala mkaengatnaŋ ma Malia Zoseyet mamaŋ egelaŋ taekmalu Zosewaŋ Zisasiyet sekŋaŋ mmet beye.

Copyright information for NAF